Nu ska jag göra något som jag egentligen är så emot, jag ska bli lite för personlig för att det ska platsa i bloggen...
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tänker på dig eller saknar dig, jag tänker på dig nästan varje dag, men inte på det sättet du nog har trott. Jag tänker på dig och saknar min vän, du som var min bästa vän under en så lång tid, jag vill ha tillbaka min vän igen. Jag kommer alltid att älska dig som den fantastiska och underbara människa som du är, som den fina vän du är för du har varit så viktig för mig. En vän jag aldrig glömmer, en person som har stöttat och gett mig så otroligt mycket. Men det du tror fortfarande är, det är över, och har varit det väldigt länge. Du tror att jag håller fast vid det, men det gör jag inte, det enda jag har velat är att vi ska kunna vara så nära vänner som vi en gång var och som vi har varit nu med. Förstå att de är det enda jag vill, för oss att förbli de vänner vi vet att vi är...